Arg som satan

Igår träffade jag en väldigt ytlig bekant, pratar typ aldrig med henne trots att jag träffar henne ganska ofta, hon öppnade munnen och sa hej och frågade hur det var med mig. Jag hejade tillbaka och sa att det var bra trots att jag mådde illa som fan och just hade spytt. Jag ville inte prata om magen, bebis och allt sånt skit. Hon visste redan att jag var sjukskriven 50% så hon började genast komma med tips (utan att jag ens nämt sjukskrivningen för henne eller bett om tips). Hon sa att hon vet att jag mår mycket illa och tipsar att äta skorpor på morgonen innan jag stigit upp ur sängen för det funkade för henne och att hon aldrig var sjukskriven under sin graviditet. Ni anar inte hur jävla irriterad jag blev. Visst, hon är snäll och omtänksam men vad fan. Jättebra för henne att hon inte blev sjukskriven - BRA! Men på riktigt, tror hon verkligen att jag är sjukskriven när lösningen bara var skorpor på morgonen innan man stigit upp ur sängen?!? Jag har testat ALLT men inget funkar. Jag önskar att jag mådde superbra men det gör jag inte. Förlåt så jävla mycket för det liksom. Jag är supertrött på att prata om magen, bebisen och allt det för nästan ingen jag pratar med är neutral. Alla ska lägga sig i och säga vad som är bäst. I början när allt var nytt så var det liksom rätt intressant för det var ju en helt ny värld som öppnades och jag visste ingenting. Men nu börjar det gå för långt. Flera har kommit fram och börjat prata om barnvagnar, madrass och så vidare, de säger vilket som är bäst och så fort jag säger att jag kanske föredrar ett annat märke så börjar de argumentera. Liksom.... Är det ditt barn jag bär på eller? Jag vill diskutera sånt här med min sambo och det är bara han och jag som ska komma överens om såna här saker. Alltså, missförstå mig inte. Jag tar gärna emot tips men var neutrala! Jag tappar verkligen lusten över att köpa vagn, säng, skötbord och annat som ska köpas. Antar att jag får lära mig att stänga ut allt onödigt för jag blir verkligen skitarg. Tror det är mina hormoner som spökar men fan vad arg jag blir. 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0